måndag, december 04, 2006

Privatiseringens baksida

Läste följande intressanta artikel om privatiseringen av sjukvården i Stockholm. Ett mönster som säkert går igen inom alla andra sektorer där privatisering av olika slag blivit möjlig. Skattepengar hamnar i fickan på privatpersoner. Frågan är då förstås om de privata vårdbolagen är så mycket effektivare att slutnotan för landstingen blir lägre eller lika hög trots att de tar ut en vinst och trots att ledningens löner är högre?

Även om vi köper de gängse liberala argumenten att konkurrens alltid gynnar effektiviteten så är det ändå inget som säger att denna effektivitetsvinst nödvändigtvis kommer kunden till godo. De flesta besökare på den aktuella vårdcentralen kände inte ens till att den var privat, en situation som de säkert är mycket nöjda med. Och även om de visste om detta så är det inte de som är kunderna. För vare sig det handlar om privata friskolor eller vårdcentraler så är sjukvård och utbildning områden som landsting och kommuner har en lagstadgad skyldighet att ordna fram, i princip till varje pris som helst. Upphandlingen sker alltså mot kommunen eller landstinget vars desperation och kompetens så klart påverkar hur pass förmånligt avtal som man kan klämma ut. Och de pengar som sparas på grund av en effektivare skötsel hamnar sannolikt i ägarnas fickor, de har ju rätt att få avkastning på sin investering. En avkastning som de givetvis även kräver ifrån en mindre effektiv vårdcentral och även om det går ut över patienterna.

Som vanligt är informationsbrist ett stort problem för den vanlige patienten, få områden har så stort glapp mellan konsument och producent som sjukvården. Hur vet patienten att han får den bästa tänkbara behandlingen? Hur vet han vad slutnotan för landstinget blir av hans besök på vårdcentralen? Hur ska han veta om det finns någon skillnad mellan olika alternativ? De flesta personer kommer att fortsätta besöka sin lokala vårdcentral vare sig den drivs i privat regi eller inte.

söndag, december 03, 2006

Svenskarna är inte lata

Det är skönt att läsa sådana här artiklar efter så många år av borgerlig propaganda där svenskarna framställs som lata, odugliga och missunsamma slavar under den fruktade Jantelagen ("Vet ni, vet ni, man gillar minsann inte höga vd-löner och fallskärmsavtal i Sverige! Inte konstigt att deras ekonomi går dåligt!").

tisdag, november 28, 2006

Lärarutbildningen suger

Enligt en debattartikel i DN uppvisar den svenska lärarutbildningen stora svagheter. Den grundinställningen delar jag, men när det gäller vad det är som brister så är vi oense. Deras kritik är den gamla vanliga; lärarutbildningen har för lite teori, läraryrket har för lite forskningsanknytning. Samt då årets bubblare: lärarutbildningen har för mycket hemtentor och gruppuppgifter vilket och för låga krav vilket gynnar svaga studenter. I alla fall i jämförelse med ingenjörsutbildningarna(!). En intressant med tämligen irrelevant jämförelse i mina ögon. Jag förväntar mig att Lasse L och Janne B glider förbi under veckan med någon lämpligt intetsägande kommentar ("Det är bra med utbildade lärare!").

Jag tycker också att lärarutbildningen har stora brister, men det är brister som framförallt universiteten och utbildningspolitiken är ansvariga för.

1. Lärarutbildningen har för lite resurser, ett problem som den delar med flera humanistiska ämnen. Väldigt lite lektionstid, väldigt mycket uppsatser och självständigt arbete.

2. Lärarutbildningenn har för dåligt utbildade lärare, även om de besitter goda ämneskunskaper så saknar de i många fall pedagogisk utbildning och insikt. Vi kommer att undervisa andra i de ämnen som de undervisar oss i och vi kan därför inte behandlas som vilka elever som helst. Varje lektion bör vara ett dubbelt lärotillfälle som ger oss både ämneskunskaper och exempel på utlärning.

3. Lärarutbildningen har blivit en slaskhink tillsammans med flera andra humanistiska ämnen. Är du arbetslös? Läs till lärare. Har du en massa spridda poäng som du inte har någon nytta av? Läs till lärare. Vet du inte vad du ska göra men vill skjuta upp livets hårda verklighet några år till? Läs till lärare. Det är billigt för staten, ger universiteten pengar och dig ett uppskov på några år. Fram för färre platser på lärarutbildningen!

Överhuvudtaget bör man vara misstrogen med akademiker som granskar sin egen verksamhet eftersom det finns skäl att tro att de inte vill skuldbelägga sitt eget skrå. Däremot är eleverna tacksamma måltavlor även om det egentligen är någon annans fel att de kommit in på och kunnat fullfölja utbildningen.

Och nej Eva-Lis, lösningen är inte en förlängning av utbildningen utan en förtätning. Tre till fem år fungerar alldeles utmärkt förutsatt att det finns resurser till att ge kvalitativa och regelbundna lektioner under denna tid.

onsdag, november 15, 2006

Alliansens osynliga arbetsmarknadspolitik

Jag sitter och ser en debatt om arbetsmarknaden på tv4 (Rosenberg) och hör den kvinna som representerar alliansen räkna upp de konkreta åtgärder som de tänker genomföra för att öka antalet arbeten. Föga oväntat så handlar det egentligen bara om att subventionera hushållsnära tjänster, vilket hon på fullt allvar menar gynnar kvinnor dubbelt eftersom de dels kan göra karriär och dels har "en naturlig fallenhet för hushållssysslor". Eftersom klass är ett dött begrepp så tjänar alltså systerskapet på alliansen eftersom några kan göra karriär inom affärsvärlden medan andra kan torka upp sina vänninors skit, ett arbete som ju är lika mycket värt utom när det gäller mindre viktiga saker som lön och status.

Den borgerliga alliansen har inte hunnit sitta vid makten särskilt länge, men under denna korta tid så har de ändå hunnit presentera en rad åtgärder som mest syftar till att straffa arbetslösa samtidigt som de gärna snackar vitt och brett om hur deras fantastiska politik ska skapa massor av arbeten som ska ersätta de arbetslösas förlorade a-kassa med en riktig lön istället. Frågan är bara när dessa arbeten ska materialisera sig och vad alliansen egentligen gör för att de ska uppstå. Eller menar de att samtliga arbetslösa kan se fram emot att vattna Fredrik Reinfeldts krukväxter och passa hans ungar? Vår finansminister må vara en ungdomlig kille med hästsvans, men han måste ha missat moderaternas kurs i socialdemokrati för han snackar samma gamla borgerliga språk som vi hört så många gånger förr.

tisdag, oktober 31, 2006

Vi klarar oss bättre utan a-kassa?

Läste nyss om hur dålig och fel vår svenska a-kassa är på en blogg vars åsikter överhuvudtaget avviker ganska mycket ifrån mina egna. Men låt oss ta en stund och diskutera människosyn, för jag tycker egentligen att liberalerna i grund och botten har en positiv syn på individen. Det är snarare de slutsatser som den drar utifrån denna som jag inte alltid förstår.

Om vi ändå antar att svenskarna är relativt smarta och självständiga individer som kan ta vara på sig själva och sina egna intressen, varför har de då via röstsedeln i så många år stött socialdemokraterna? Faktum är att inget parti fullt ut företräder den politik som Erik Svansbo förespråkar, inte ens hans eget folkparti. Det går säkert att förklara detta på diverse olika sätt, men det är ganska svårt att göra det utan att på något sätt angripa vanliga människors omdöme och förmåga till självständighet.

Ofta tycker jag att många nyliberaler säger sig ha en väldigt positiv människosyn och stark tilltro till individen för att sedan snabbt motsäga sig själva när det börjar gälla konkreta åtgärder och när de får mothugg av stora delar av de individer som de anser sig företräda. Vad säger till exempel Erik Svansbo om de som behöver a-kassa och socialbidrag? De har dåligt omdöme ("Man måste rätta munnen efter matsäcken"), de är omogna ("Vuxna människor som klarar av ett arbete klarar av att planera och lägga undan pengar i det fall att man blir arbetslös."), de kan inte heller ta hand om sig själva ("Vi har socialbidraget som en botten i systemet - där ska människor kunna få en försörjning om de inte klarar av att hantera sig själva.").

Att säga att a-kassan är för stor för att en student klarar sig på mindre är en åsikt av många och inte något som jag skulle vilja basera en total nedmontering av a-kassan på. Det är i alla fall ingen åsikt som är mer värd att ha som politisk bas än den motsatta. Min erfarenhet delas inte av alla, ett faktum som jag som socialdemokrat verkar ha lättare att acceptera än många nyliberaler som verkar veta att de har rätt. Tilltro till individen betyder faktiskt att man tror på andra än sig själv.

måndag, oktober 23, 2006

Slopade bidrag leder till fler billiga bostäder?

Vår nya borgerliga regering har bestämt sig för att slopa alla former av statliga bidrag till byggsektorn på initiativ av nye kommun- och finansmarknadsministern Mats Odell (kd). Och vad är då motivet till detta? Jo, enligt Mats så skulle denna åtgärd leda till att det byggs fler bostäder och att boendekostnaden blir lägre. Hur han kommer fram till detta är det ingen som vet men hyresgästföreningen är i alla fall väldigt kritisk. Men deras kritik viftas bort av Mats som menar att den inte är särskilt objektiv. Till skillnad ifrån hans egna, illa underbyggda slutsatser får man anta. För alla vet ju att de skadliga bidragen för att bygga billiga hyresrätter i själva verket är kontraproduktiva och istället leder till att det bara byggs dyra bostadsrätter!

Först gick en fifflande handelsminister som skattefuskade, sedan gick en nyliberal kulturminister som "glömt" bort sin tv-licens under 16 år och nu har vi slutligen fått en kommun- och finansmarknadsminister som inte verkar kunna räkna. Som tur är så är det inte sådana färdigheter som han egentligen behöver i sitt arbete...

söndag, oktober 15, 2006

Borgerlig feminism? Varning, satir!

Jag såg en riksdagsdebatt på tv mellan de olika partierna där den borgerliga alliansen blev rätt hårt åtgången, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på den senaste tidens skandaler (eller vad man nu ska kalla det). Jag vet inte om det var i desperation som Maude drog fram trumfkortet eller om hon kände att det var hennes plikt som kvinna, men hon gav i alla fall några spännande exempel på borgerlig feminism.

Som vi redan vet så är skattesänkningen på hushållsnära tjänster en seger för systerskapet eftersom den gör det möjligt för överklasskvinnor att göra karriär utan att för den skulle gå miste om den trygghet som ett perfekt hem ger. Men som inte det vore nog så kommer den ökade privatiseringen av sjukvården och den offentliga (förlåt, offantliga) sektorn att öppna nya dörrar för driftiga kvinnor. För ni förstår kära läsare, att det finns tusen och åter tusen förtryckta undersköterskor och städerskor som drömmer om att starta egna vårdbolag och verkligen erbjuda god service och kvalitet. Men den onda, onda staten har varit ett hinder för dessa drömmar om kärlek och fred fram till nu. För fler nya aktörer inom vård och städning, gamla hederliga kvinnodominerade branscher, kan inte innebära något annat än fler arbetsgivare som kommer att slåss om de anställda och därmed kommer fler jobb och högre löner att bli en naturlig följd! Och de flesta av dessa arbetsgivare kommer naturligtvis att vara kvinnor (samt en och annan feminin bög) eftersom ingen förstår sig på vård och städning så bra som de.

Ja, så är det kära vänner! Och höjda fackavgifter är bra därför att det leder till en sämre ekonomi för fattiga familjer och tvingar kvinnorna att arbeta hårdare istället för att gå och drälla som de annars så lätt gör. Och en utförsäljning av Systembolaget är bra eftersom så många enastånende överklassfruar smygsuper och det är då för jävligt att det ska kosta skjortan nuförtiden!

Borgerlig politik är feministisk politik, hur man än ser på saken för det säger Maud och hon är ju kvinna!